Kanske det finaste


Now your eyelids they faint and they shiver

Like the wings of the last bird to leave

For the south, for the heat, for no reason

And all just to fly for sheer joy.


Dark Roman Wine

...

Höll på glömma gårdagens bästa citat:

"Titta, där står han och bröstmjölkar"
- Stina, på bussen, ser en man med en bebbe i famnen och får lite problem med orden.


Holy cow I love your eyes

Så, nu ska fettet brinna på 11 Leopold Place. Gemensam GI och (kors i taket) jag och Stina inleder dagen med en löprunda. Eller ja, hon inleder, jag fortsätter.



Mycket snack om denna skiva hemma igår så jag tänkte passa på att tipsa alla er andra med :)




Elbow – The Seldom Seen Kid


05.17

HELVETES J%&$@#%$€$##¤%/)(/)(")#/(#¤!!
Svordomarna räcker inte till för att beskriva den uppgivna känslan när allt uppsatsarbete från idag försvinner. Bara sådär. Inlämning om 7 timmar.
Förstod att eftermiddagens shopping skulle komma tillbaka just to bite me in the ass.



Not exactly what I was looking for

Går in på Google Scholar och söker på "strategy for the mp3 invasion".
Får upp: "The Alien Invasion Survival Handbook: A Defense Manual for the Coming Extraterrestial Apocalypse"
This book is dedicated to ADAM LAMPE
whose courage during repeated alien abductions
is a true inspiration to humanity.

Känns som ett tecken. En alien har tagit över min dator. Enda logiska förklaringen.

Boken


Brits

Igår gick Brit Awards 2011 av stapeln. Tittade igenom vinnarna imorse och såg att Mumford and Sons kammade hem Album of the year, vilket inte känns annat än rättvist, finns inte en dålig låt på den Skivan.
De gjorde även kvällens bästa framträdande, fyra killar, en gitarr, en banjo. En mikrofon. Do I need to say more?

Att sedan Take That vann årets grupp kan det vara bara jag som jublar för men, YEEEEY!
Deras öppningsnummer däremot, skratta eller gråta?


Ja, alla pluggar vi olika.



B1





B2


Uppsats. 2400 words to go. Becks to the rescue.


Six Nations

Staden kokar över av rugbysupportrar från alla håll och kanter. Det är egentryckta tröjor, fotbollsjackor, halsdukar, you name it.
Härligt dock. Möte ett gäng walesiska(?) gubbar i trappan till Starbucks och fick ett litet trevligt godmorgon. 
Och ja, Starbucks, vårt nya favoritpluggställe. Andra dagen i rad vi barrikaderat oss i deras soffor och känner jag mig själv rätt är risken ganska stor att det blir en tredje.
Det är lite lätt koffeinstinn man går härifrån dock, hade lite svårt att sluta skaka igårkväll.


Och påtal om igår kväll, då var det antipasto/tapas som stod på menyn hemma, och jag och Emelie blev inköpsansvariga. Så joggingskor och träningsbrallor på och med inköpslistan i högsta hugg begav vi oss ut på jakt efter Waitrose som skulle ligga bara 10 min bort.
40 minuter och tre vändor i slummen senare mötte vi tillslut två lite lätt alkoliserade gubbar -"are you lost girls?". Det var bara att krypa till korset. Med en blick som sa "hur i h*lvete hamnade ni här" fick vi vägbeskrivningen tillbaka hem och 10 min senare snubblade vi in på Sainsbury, nån km hemifrån.
Waitrose - I'm gonna get you!

 


The weight of the world.

Every little piece in your life will add up to one.
Every little piece in your life will mean something to someone.

-Tom Smith


Skriv då.

Kör då. Spela då. Börja då. Nu går vi.
- Tålamodet Tove


Sitter med en inlämningsuppgift, lite sen som vanligt, men så fort jag får tid över lovar jag att bjuda på bildregn från helgens biltur.




Patience


My friend, the wind

Bitter tjej.
Det har nu blåst oavbrutet i 2-3 dar. Och då snackar vi inte några små vindpustar utan stormvindar i 55 km/h.

Hade förövrigt föräldrarna här förra helgen. Mycket mysigt.
Satt och tittade igenom fotona och insåg genast vart jag fått min fotogeniska sida ifrån.




But I love you anyway :)


RSS 2.0